lunken i Manly

Som ni har förstått vid det här laget så är livet ganska så nice och easy i Manly.
Till att börja med så bor vi 5-stjärningt uppe på Queenscliff.
Nybryggd flat white serveras i köket varje morgon.
KMRN tours ordnar beach-visning och restaurangbesök, håller oss med bil, väfylld kyl och vinkällare, free wifi och lånar till och med ut sina barn.
 
- morgon på Manly beach -
 
- morgon på Manly beach -
 
- morgon på Manly beach -
 
- CJML service -
 
- frukost på Ash's Table -
 
- mums - jag har vänat i fyra år på detta -
 
- beach/bum-visning -
 
- middag på the wharf -
 
- Pappa smaka -

Mjukstart - Freshwater, födelsedagsgolf och Shelly Beach

Första beach-dagen hamnade vi i Freshwater, en fin strand direkt norr om Manly Beach.
Det var härligt att få släppa ut våra frusna och vinterbleka svneska kropppar i sol och 35 graders värme.
Cina brassade på för fullt från start (i vanlig ordning) medan Jan förmanade barnen om faran med Australiensisk midsommarsol och tvingade dem att gömma sig under handdukar.
 
Nästa dag tog Kristina och Mattias med Jan på födelsedagsgolf på Saint Michael's, en vacker bana alldeles vid havet, strax söder om Sydney.
Detta var givetvis en setup från Cina och barnen som tog en dag på Shelly Beach, utan tjat-pappa....
 
- he he Pappa, här skall stekas -
 
- börjar få färg, snart dags att vända -
 
- Cina efter 8 timmar i solen -
 
 

Välkommen till Manly (fast Queenscliff egentligen)

 

Ankom Sydney 07.15 måndag morgon, enligt plan.

Det tog en timma att deklarera och få Rudolf (vårt medhavda renskinn) genom tullen.

Mattias hade masat sig upp för att möta oss och ta oss till nya huset på Queenscliff ovanför Manly beach.


Kristina, Rocky och Noomi tog emot och bjöd på husesyn och kaffe.

Vi fick egen lägenhet i bottenplanet och kände oss som hemma direkt.

Kusinerna bytte presenter.

Sen beordrade Cina marsch ut till stranden - trots jetlag och föga inbjudande beach-väder.
Inte utan solskyddsfaktor 30 sa Mattias.

Det tog ungefär en timme, sen var vi inne i Manly-lunken.
kaffe på Ash's table -> beachen -> drink -> BBQ-dinner.

 


Äntligen på väg - snöstorm och inställt flyg...

Kung Bore gjorde vad han kunde för att hålla oss kvar i Sverige.
Kaos på Landvetter, feg-KLM vågade inte landa i snöstormen, inga besked och flera timmars kö vid ombokningsdisken.
Vi ringde KLM i Amsterdam som bokade om oss till Luftwaffe, via Hongkong. Sen ringde vi Jesper, vår chaufför för dagen, som precis satt sig med morgonkaffet hemma i Lerum. Han kastade sig glatt ut i snöyran för en andra tur till Landvetter.
Hemma några timmar - sen till Landvetter igen, men med Johan som chaufför denna gång.
Luftwaffe avgick i tid mot Frankfurt och Hongkong och sen gick resan som rinnande vatten.

- misströstan -
 
- fixat -
 
- Espresso House på Landvetter -
 
- Starbucks i Hongkong (observera intresset för fotografen) -
 

nu är det dags igen...

en gång är ingen gång - två gånger är en tradition
 
fortsättning följer....

husbilsrally - med strandhugg, vätskekontroller und Reisleiter (etapp 2)


En resa med KMR Tours i Western Australia är en totalupplevelse och kan helt klart rekommenderas.
Reisleiter Kristina har koll på allt och hittar till vingårdar, stränder, camping och sevärdheter.
Wohnmobil-Führer Mattias rattar bäst som rattar först, men klarar inte att köra bil och mata barn samtidigt och missar således nästan alltid avtagsvägarna....




...men han brukar ändå hitta till de viktigaste vattenhålen :-)




Efter Meelup förflyttade vi oss nästan en hel mil och hamnade på en P-plats i Yallingup.



Där fick vi se riktiga vågor, solnedgång och skåla in det nya året.





På morgonen stod en mobil kaffebar parkerad bredvid oss - vilken smakstart på det nya året.



Efter frukost och bad gick färden vidare via vingårdar, stränder och trollskog ända ner till Augusta.
Väl där nere kändes det som att det dramatiska och sevärda landskapet tog slut.
Vi övernattade motvilligt på familje-camping och styrde kosan tillbaka norrut nästa dag.







Och så fortsatte det - vingårdar, fyrar, stränder, mer stränder, nationalparker, grottor, mer vingårdar.
Och vi hade det gör-sketa-bra helt enkelt.
Reisleiter Kristina tog hand om oss - med en lillasysters tålamod och alltid en eller ett par flaskor vin till hands.

Guuud vad jobbigt - skall ni besöka grottor också?!
"Shit vad jobbiga dom är - nu vill dom se grottor också..."


/ Jan

25 grader C, 25 m/s, saltvatten - och myggor...

...hur går det ihop?

Vi körde till världens ände...



...hittade en bra parkering och korkade upp vinet.



Lätt 25 grader varmt, men blåsigt värre.
Då attackerade myggorna!
Vi fick fly till stranden förföljda av myggorna, men dom hängde på (kolla Jans rygg).



Vi fick gömma oss i en lagun...



Sen kom vågorna och sköljde bort myggorna ...



...och Mattias sandaler...




/ Jan

Kristina & Mattias har en shop ihop

Nja, nu är det ju inte enbart en shop utan en hel firma.
K&M importerar och distribuerar och säljer så det blir korsdrag i lagret.



Vi tog tåget till Surry Hills och gjorde studiebesök i butiken/kontoret/lagret.
Jättekul och spännande att se Somedays i verkligheten.
Vi är blev grymt impade.





Cina provade igenom halva lagret av toppar och jeans.
Jan försökte förgäves hitta ett par Doctor Denim som sitter som ett par väl inslitna Levi's 501.
Måns extraknäckte som AD och tjänade ihop till ett par jeans.

VD Mattias:


Hon som bestämmer:


Kronprinsen:



/ Jan




 

husbilsrally - med strandhugg och vätskekontroller (etapp 1)

När vi kom till Perth var det 36 grader i skuggan - puh.
Mattias fixade busstaxi som tog oss och allt bagage till Apollo Husbilsuthyrning.
Där kvitterade vi ut två st bättre begagnade (och sämre städade) husbilar och satte av söderut.



Tur att man har lastbilskort.
Och att man har övningskört med Rolle Racer i Manly med omnejd.
Vänstertrafik med trött jättehusbil är spännande och utmanande.

Efter första natten i nödhamn (i Manduhra) kom vi så fram till "South-West".
Vi började på stranden Busselton i stekande sol och turkosblått vatten.
"Kan vi inte stanna här?", undrade Lisa.



Rocky trivdes också.



Färden gick sedan vidare mot Meelup Beach.
En liten strand, i en liten glänta i en liten vik, med massor av flugor.
Vi trotsade flugorna och slog läger för natten.







/ Jan

29 december - 14 dagar i Manly (Oj vad tiden har gått fort)


Idag sade vi hejdå till Sofia-Anton, till stranden och till Manly och tog taxin till flygplatsen för att flyga till Perth i Western Australia.
Som tur är gjorde KMR (Kristina, Mattias och Rocky) samma sak.
Nåja, de åkte i egen bil till flygplatsen eftersom de (givetvis) skulle ha med sig surfbrädorna.
Tydligen har dom inte hört att hajarna därborta är extra hungriga så här års.
Kanske säkrast med egen bil förresten.
Vår taxichaffis hade så bråttom att han inte hann stanna när bilen framför gjorde ett snabbt filbyte.
Krasch, bom, pang - men vi hann med flyget ändå.



Härligt att vi åker tillsammans - så att KMR kan fortsätta att ta hand om oss.
 :-)

Vi har haft det toppen i Manly och har verkligen gottat oss och njutit av KMRs gästfrihet.
Vi har blivit hämtade, matade, ackommoderade, nattade, badade, surfade, guidade, golfade, julade och berusade - om vart annat.

Nu skall vi ut på husbilsrally i 10 dagar.
Om allt funkar som det är tänkt står det två stora husbilar och väntar på oss i Perth.
Första målet är Margaret River.
Där gör dom goda viner....


/ Jan


Tycka turist är trist - men kul ändå

OK, är man i Manly så är man nästan i Sydney.
Resan in till Sydney tar en dryg halvtimma med färja - en riktigt trevlig tur.
Från färjan kan man fotgrafera Operahuset och Harbour Bridge - det gör alla turister så det gjorde vi med.






Väl inne i turist-Sydney blev Måns värvad som diggeridoo-rappare.



Sydney är stort, rörigt och trevligt.
Förutom operahuset och bron är det bland annat the Rocks och Sydney Aquarium som gäller.
Vi gjorde båda.
Centrepoint Tower och Luna Park sparar vi till nästa besök.

/ Jan

Jullunch down under

Fredagen den 19 december var det svensk herrklubbsträff med Nordlingarna.
Mattias fixade in mig som "snyltgäst".
Här träffas ambassadörer, affärsmän, övervintrande backpackers och alla andra svenskar som har hamnat i Sydney.
Tillställningen hölls på det fashionabla Shangri La i centrala Sydney.
Sill, nubbe och 125 gubbar som ylade nubbevisor å det vildaste.
Efter middagen var det mojito-race i panorama-baren, innan resan gick vidare mot Kings Cross.
Jag tappade bort Mattias i vimlet på Hugo's Lounge (eller om han blev portad).
Somnade gott på färjan hem.
Jag tror att jag hade jättekul....
 :-)

/ Jan

Golf down under

Jag tog med mig golfskorna från Sverige.
Kristina och Mattias har lyckats klämma in morgongolf innan jobbet.
På juldagen spelade vi en runda på Wakehurst Golf Club.
Mattias "Nordlings-kompis" Christer Ahlsson hade ordnat så att vi fick gå ut trots att klubben är stängd för besökare på juldagen.
Wakehurst är en välskött, vacker och lite klurig bana med underbar utsikt.
Cina gick caddie och agerade fotograf.
Kolla in Kristinas rena fina sving nedan.
(Min sving gör sig inte på bild.)



Nedan sätter jag den avgörande putten för att definitivt gå segrande ur svågerkampen mot Mattias.



Hoppas det blir en runda i Western Australia i nästa vecka också.

/ Jan

Surf and rescue

Egentligen är stranden i Manly inte till för oss badare i första hand.
Istället är den till för allt och alla som har med "surf and rescue" att göra.






När livräddarna har anlänt vid 9-tiden på morgonen så är det slut på det fria badandet.
Då sätter de upp två flaggor som markerar det område som man får bada inom.
Stranden är ett par kilometer lång.
På den erbjuds två till tre bad-zoner à 10-50 meter.
Man kan ju tycka att detta vore OK om det endast var badare som fick vistas inom bad-zonerna.
Emellertid skall dessa samsas med diverse body-surfare i alla åldrar som kommer farande kors och tvärs på småbrädor, utan någon större koll eller hänsyn.

Badar man utanför flaggorna ljuder livräddarens visselpipa och man får vackert pallra sig tillbaka till kaoset mellan flaggorna.
Samtidigt är det gott om plats utanför bad-zonerna för de få "riktiga" surfare som plaskar omkring och försöker fånga vågorna.
(OK - jag är lite avundsjuk.)

Visst är det bra att folk får hjälp att respektera och hantera vågor och farliga strömmar, men man får onekligen en känsla av att främsta syftet för "surf and rescue" är att motivera sin egen existens och upprätthålla sin exklusiva ställning i samhället och i beachkulturenvärlden.

Livräddarna verkar inte alltid så alerta heller.






/ Jan
 

Strandliv

I Manly finns det massor att göra.
Man kan vara på stranden, och så kan man vara på stranden.
Om man vill kan man vara på stranden också.

Folk är på stranden före frukost och innan de åker till jobbet.
Folk är på stranden efter jobbet och skolan.
Folk äter sin middag på stranden.
Folk firar jul på stranden.
De badar, surfar, simmar, paddlar, spelar beach volley, joggar på stranden. 
Skolor och dagis har idrott och gymnastik på stranden.
Surf- och livräddningsklubbarna har övningar, tävlingar och parader på stranden.

Vi har snabbt anpassat oss till den lokala kulturen.
Vi dricker öl på stranden.....


(en vanlig dag efter jobbet i Manly)


Ibland badar vi också.....



....fast jag badar inte mer än nödvändigt - som vanligt.

/ Jan

RSS 2.0